Dykning bland dårar

Vi fick ju en till dykdag på Cozumel. Denna gång fick vi dyka på Caracolillo De Palancar och Tormentos, där det första var ett vanligt dyk och den andra var ett drift dive. Henke tyckte att dyket på Caracolillo vad det bästa av alla våra fyra dyk medan jag har svårt att hitta någon favorit. Men jag tyckte första dykdagen var trevligare, mycket p.g.a. sällskapet.

Den här dagen var det nämligen bara vi som hade bokat dykning med Alex Scuba så de skickade ut oss med en annan dykfirma. Den guiden var inte särskilt trevlig (till skillnad från Pete på Alex Scuba som var supertrevlig), vi var dubbelt så många på dyket och framför allt var några av de andra en störig amerikansk familj. De var sådana som alltid vill dyka så djupt som möjligt (för att det är coolt antar jag?) trots att det är bättre sikt längre upp och fler fiskar. De kom från Florida och bodde jättenära en trevlig divesite, så de dök ofta enligt egen utsago. Ändå flängde de omkring som om det brann i ändalyktan på dem, simmade in i folk (ok, mig) (Obs! under det vanliga dyket, det hade varit mer förståeligt under driftdivet), simmade alldeles för nära revet i förhållande till hur pass bra koll de hade på sina fenor och framförallt lät de sin son (19 år så han lär väl kunna ta lite eget ansvar, men ändå)  jaga fiskar och sköldpaddor med sin GoPro. Mamman satt till och med och skröt om hur duktig han var. Det var han verkligen inte! Han hade ingen respekt vare sig för andra dykare, djurlivet eller revet och hade inte någon koll alls på sina fenor när han filmade, vilket han gjorde hela tiden. Det som var bra med att de flängde runt var att de fick slut på luft ganska snart så då fick vi andra dyka utan dem de sista 20 minuterna... :)

OBS! Viktig info:

Känner här att det är viktigt att påpeka att vi vann dykningen varje gång under våra 4 dyk (dvs. gjorde av med minst luft och kunde därför vara nere under längst tid). Ändå viktigt att göra det till en tävling så här i efterhand när det visade sig att vi var bäst. ;) Sista dyket var det t.o.m. guiden som signalerade till mig att han började få slut på luft så det var dags att gå upp. Sen hade han i och för sig behövt ha koll på flängarfamiljen 2/3 av dyket, så det innebär ju ett visst handikapp när vi andra bara behövt driva med strömmen, men ändå! :)      

När det kommer till djurliv såg vi ungefär samma fiskar som under de två första dyken, det som tillkom nu var en haj som låg och sov och två sköldpaddor (varav den ena lyckades 19-åringen jaga bort med sin kamera innan vi andra hann se så mycket av den...).

Ändå. Lugnt och skönt att dyka (särskilt andra dyket då vi drev framför flängfamiljen), och kul! När vi gjorde cenotedykningen sa Kim (guiden) att vi skulle försöka simma grodsim med våra fenor för att inte vispa upp sand (eller vad det nu var som fanns där på botten) som pajar sikten. Det försökte jag öva på även de här dyken, men det är rätt svårt. Jag sparkar hela tiden ner med min högerfot istället om jag inte koncentrerar mig, precis som när jag simmar bröstsim. Karin har samma simfel vill jag minnas, så det är väl nåt i generna... :)

19-åringen jagar sköldpadda

19-åringen försöker väcka en haj 

19-åringen jagar en rocka

Fiskar och en tjej från Kansas som nyss tagit sitt cert och var mycket bättre än flängfamiljen.

19-åringen jagar en Black Grouper

Sköldpadda när 19-åringen fått slut på luft

Smygfiskar som gömmer sig...

...men inte särskilt väl

Trunkfish. Bästa fisken!

Revet i rörlig bild

Haj

Jag lackar lite på 19-åringen som tränger ut mig

Jag lackar lite på både rosa mamman och 19-åringen som båda kommer bakifrån/underifrån och tränger ut mig. De var inte så långt ner att de kan ha missat att jag var där...