Första intrycket av Mexico är bra. Folk ler och är trevliga och hjälpsamma (även när man inte vill ta deras taxi från flygplatsen), och den svampquesadilla vi köpte utanför flygplatsen var god med en tillbörlig mängd ost.
Även pass och papperskontrollen på flygplatsen får flera stjärnor då de tillämpade den effektiva titta-inte-på-papperna-utan-stämpla-dem-bara-tekniken. Lite som ett barn (eller för all del jag) som har fått tag på en stämpel. Dunk, dunk, dunk, vänd på pappret, dunk, dunk, dunk, nästa! En sagolik symfoni att mötas av efter den otroligt sega papper/pass/säkerhetskontrollen i Miami (då vi bara bytte flyg, var aldrig ens nära att lämna flygplatsen!). Vi hade 2 timmars dötid i Miami innan planet till Cancun gick. Då hade man (läs: jag) trott att man (jag) skulle hinna med lite shopping, men icke! Vi hade istället två timmars köande att spendera tiden med. Tror det var ca 5 olika köer vi stod i för att ta oss från ett flyg till nästa. Och där möttes man inte av några leenden (och säkert inga stämplar heller), även om de sa trevliga saker som "how are you today", och kallade oss "sir" och "madam" och sånt.
Vi hann inte ens köpa något att äta, så hade det inte varit för påsen macadamianötter som jag smugglat med mig (Ha! In your face amerikanska gränspersonalen!) så hade vi förmodligen inte suttit här idag. Eller i vart fall hade vi blivit väldigt, väldigt hungriga.
Nu har vi i alla fall sovit i en 8 timmar eller så, så nu väntar vi bara på att frukosten ska öppna om en halvtimme. Har väntat i en timme redan och vi har ju slut på nötter, så läget börjar bli kritiskt.
Bra sak jag lärde mig på flyg nr 2 igår:
Kudden går att böja så att man "låser fast" huvudet. Kunskap jag delar med mig till er som min nacke hade uppskattat under flyg 1. Vassego! 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar